Traditionell behandling av träbåt med linolja.

En båt som är rätt behandlad med linolja kan klara sig bra i lång tid minst 100 år och troligen mycket längre. 
Här är några tips om hur man kan göra.

Impregnering och renskrapning
Skrapning
Slipning och oljning
Blekning av missfärgat trä.
Slipning av ruff, sittbrunn och överbyggnad.
Oljning och impregnering
Lack, fernissa och bets
Att lacka/måla - slipning och förarbete
Målning över vattenlinjen.
Att använda Järnmönja på trä och järn

Målning under vattenlinjen.
Bottenmålning med stenkolstjära
Betsning av renskrapat trä .
Fernissning av renskrapat trä
Att lacka/måla fribord
Tejpning
En eller två komponents lack?
Vad tätar man med under beslag ?
När lacken släpper fläckvis.
Att bättra skadad nåtning.
Sjösättning

Självläns till träbåt
Torrsättning

Presenningstips
Slutet kylsystem

Båthus

Hur mycket jobb är det med träbåt egentligen ?

Albin O21 och Solex förgasare

Tillverkning av trämast
Impregnering och renskrapning

Ett av de största problemen med träbåtar är att de skrapas sönder. Nya ägare vill ofta börja med att skrapa all mahogny och kanske friborden för att båten ska bli glänsande och vacker. Det är faktiskt helt onödigt att skrapa båten innan färgen börjar släppa och det tar väldigt lång tid med en rätt skött båt. Jag frågade ägaren till en stor skärgårdskryssare från 1896 hur ofta han renskrapade eftersom båten hade så fantastiskt fina fribord. Han visste inte hur ofta det var gjort, han hade köpt båten 1969 och han hade inte renskrapat. Ägaren innan honom köpte båten 1943 och han hade inte heller skrapat.Tidigare ägare var döda så det gick inte att fråga.

Däremot oljades båten invändigt med rå linolja vart eller vart annat år. Det viktigaste vid vårrustningen är att slipa bort lika mycket lack som läggs på så att ett lagom tjockt färglager kan bibehållas. 

Upp

Skrapning

Om du trots allt vill skrapa.....
Börja direkt på hösten när båten är rengjord och täckt. Om du ska skrapa överbyggnad eller däck ska du ta bort beslag, skenor och andra saker som är av metall. Värm bort färgen eller lacken med värmepistol och vass skrapa, helst med en "parkett sickel". 

Gör man det bra slipper man en hel del av slipjobbet. Var speciellt försiktig så att du inte skär snett och gör repor. Ett tips är att runda av hörnen på skrapan så att inte träet skadas om du trots allt skulle slinta. Låt båten sedan stå några veckor för att torka.

Upp

Slipning och oljning av skrov och däck.

Nu är det dags att slipa, vad som är bäst beror på träets kondition. Fribord och botten slipas enklast med excenterslip börja med 40-60 papper för att få en hygglig yta. Titta sedan på båten med "släpljus" d.v.s håll en lampa nära skrovet så det blir skuggor och se om båten är "bucklig". Är den det måste du slipa med "lång kloss". Ta en 4 mm plywood skiva ca 90x15 cm och sätt ett handtag i varje ände. Häfta fast sandpapper på skivan och slipa tills båten är helt slät. Detta är väldigt jobbigt och trist men helt nödvändligt om resultatet ska bli bra. Eftersom det inte behöver göras om under din livstid är det ett engångs jobb som får ta tid.

När skrovet är slätt så fortsätt med 80-120 papper i excenterslipen tills det börjar bli slätt, slipa av en sista gång med 220-240 papper för att få en bra yta. Vänta till efter nyår med olja så att så mycket fukt som möjligt har "frusit" ur träet. 

Upp

Blekning av missfärgat trä.

Blåträ är ett känt begrepp. Det är en missfärgning som orsakas av svartmögel eller, då det gäller ek, av att träets garvsyra reagerat med järn. Blåträ kan emellertid blekas bort med oxalsyra eller vätersuperoxid. Men ta alltid bort fernissan först.

Med oxalsyra :
Gör en stark lösning genom att tillsätta oxalsyrekristaller till varmt vatten och rör om. Fortsätt tills lösningen är mättad, dvs kristallerna löser sig inte längre. Stryk lösningen på fläckarna och upprepa tills träet inte längre bleks. Torka bort de kristaller som eventuellt är kvar och tvätta ytan med mättad boraxlösning. Låt torka ordentligt innan du slipar och lackar. Oxalsyra går även att använda om du fått gula fläckar på gelcoaten. 

Med vätesuperoxid :

Stryk på en lösning av 10%-ig vätesuperoxidlösning med en tillsats av 2-3% ammoniak över fläckarna. Upprepa tills de inte längre bleks. Tvätta bort lösningen och låt ytan torka ordentligt. Sedan kan du lacka på samma sätt som tidigare.

(Tips från Vi båtägare nr 5, 2000)

 

Upp

Slipning av ruff, sittbrunn och överbyggnad.

Fernissade ytor slipas om det går med excenterslip men det kommer att vara en mängd ställen där du inte kommer åt ordentligt. Passa på att slipa eller hyvla bort de "knölar" som har bildats där beslagen satt. När man slipar mahogny måste man ta bort ca 0.5 mm för att få en bra färg. Detta sliter på båten och ska göras så sällan som möjligt. Innan du börjar olja ska båten städas ordentligt så hon inte är dammig eftersom dammet binds i oljan. Vill du betsa träet så är det enklast att göra det innan oljningen.

 

Välj ett bets som du gillar och stryk ut det med svamp. Vilken billig svamp som helst duger, eventuellt kan du linda in den i en tygtrasa för att få betset jämnare. Betsa inte med pensel det blir fläckigt. 

Upp

Oljning och impregnering

Inled med att stryka minst 4 ggr med något "gift" t.ex. intertox. Vänta några dagar och stryk med rå kallpressad linolja blandat med 50% balsam terpentin. Billiga terpentin sorter som "målar terpentin" är inte alls samma sak och fungerar inte. Som alternativ kan man blanda oljan med någon rötskyddande produkt som Intertox eller Ventti. För bästa inträngning kan du värma oljan till ca 40-50 grader.
Stryk så ofta som möjligt och räkna med att hålla på i ett dygn eller två. Fortsätt att stryka tills båten inte suger mer olja. Det är viktigt att inte göra några längre uppehåll, för då härdar oljan på ytan och du får inte till riktig mättnad av olja i trät.
 Man ser att det är klart genom den oljade ytan ser "våt" ut även efter några timmar. Tvätta med T-röd, blaska på ordentligt. Låt det torka några dagar. Stryk med ett eller ett par lager kokt linolja blandat med balsamterpentin. Vänta några dagar och tvätta med T-röd. Vänta någon vecka innan du börjar med ytbehandlingen. 6 lager färg eller fernissa är absolut minimum för att få det att sitta kvar en säsong.

Har du bråttom kan man göra så här, (OBS man ska inte ha brottom men ibland har man det ändå :)

Som alternativ för kokt linolja kan man använda Hempels Impreg1 eller Owatrol D1 som bägge är s.k härdande oljor som stänger linoljan under lacken och det går att börja mad ytbehandlingen tidigare.

Det går också att fernissa eller måla direkt efter att du har mättat med linolja, torka först av med white spirit eller T-röd och fortsätt direkt med en riktig oljelack, tex. Schooner. Späd inte ut lacken utan använd den i sirapsformat och arbeta in lacken i däcket med en ordentlig pensel. Var inte rädd att använda mycket kraft utan dra på rätt ordentligt och nästan skrubba in det. Obs, schooner tar nästan två till tre dygn på sig att torka efter första strykningen men efteråt fungerar allt som normalt. Detta fungerar faktiskt, vi har provat ett flertal gånger och inte haft något som helt problem med lacksläpp eller genomkokning. Viktigt är dock att lacken arbetas in tillsammans med linoljan. 

Upp

Lack, fernissa och bets

Det är inte bra att blanda olika färg fabrikat eftersom de olika produkterna kan göra att färgen "reser sig" och det blir nödvändligt med renskrapning.

Vill du byta fabrikat kan det gå, fråga i färghandeln och prova först på en liten yta. Läs instruktionerna på burken och späd bara med det lösningsmedel som färgfabrikanten rekommenderar. Detta går det också att fuska med men det är onödigt riskabelt. 

Upp

Att lacka/måla - slipning och förarbete på lack i gott skick.

Om färgen är i bra skick är det enklaste att slipa med 150 papper i excenterslip. Slipa så att det blir en jämn matt yta där alla lackporer är borta, d.v.s. så att det inte finns några små blanka fördjupningar. Kanter och lister ska slipas försiktigt utan maskin med 220 papper. Det är lätt att slipa igenom fernissan på kanterna, var försiktigt.
Det bästa är att slipa bort lika mycket som läggs på, gör man det behöver man inte renskrapa på många, många år. 

Ett bra knep på målade ytor är att lägga ett lager med färg som har en lite bruten nyans då är det lätt att se när man har slipat bort ytskiktet.

Damsug hela båten, skaka pressenningarna så du blir av med så mycket damm som möjligt. Tvätta sedan noggrant med T-röd och torka båten torr. Tejpa vattenlinje och skarndäck. Berätta för dina båtgrannar när du ska måla så de inte slipar då och vattna runt båthuset för att undvika att det flyger runt damm. Byt till en ren overall innan målningen.

Upp

Målning av renskrapat trä över vattenlinjen.

Målning av renskrapat trä över vattenlinjen.Efter att träet har skrapats, slipats och oljats måste man börja bygga uppfärglagren igen. För att få en bra yta ska man grunda med en mjukaregrundfärg som är lätt slipad. Det första lagret ska spädas mycket ca 50% ärlagom. Stryk båten och låt det torka någon timme sedan kan du lägga på ett till lager spädd med ca 30% lösningsmedel, låt det torka över natten och stryk med ett oförtunnat lager. Grundfärg torkar snabbt och det går bra attslipa efter ett par dagar. Det är nödvändligt att slipa mellan lagren föratt få en jämn yta. 

Du kommer att märka att träet har "rest sig" av det första lagret och ärinte slätt längre, slipa färgen med 100 papper i excenterslip så att detblir slätt. Om du behöver spackla friborden är det enklast att göra det nu.Över vattenlinjen fungerar enkomponents spackel bra och är betydligt merlättslipad än epoxi spackel. När spacklet har torkat och slipats stryks två lager grundfärg som slipas varefter du kan slutstryka med två lager lackfärg. För att färg ska sitta en säsong är 3 lager primer och 2 lager färg ett absolut minimum.

Upp

Att använda Järnmönja på trä och järn  

För använde man ofta blymönja som bottenfärg på träbåtar. Blymönjan blev tät och stark, och så var den synnerligen giftig. Därför är blymönja nu förbjuden. I stället går det bra att använda järnmönja. (Se recept). Järnmönjan bildar som blymönjan en tät yta, men är helt ogiftig.   

Järnmönja på träbotten 
Järnmönjan stryks på i 3-4 skikt. Och stryk på i tunna skikt, som med all annan linoljefärg. Använd en styv pensel, och dra ut färgen rejält. Du får inte ha rinningar. Lägger du på färgen för tjockt, kommer den att härda på ytan, men inte under ytan. Resultatet blir mycket dålig vidhäftning. Målar du på vintern, så kan den behöva en vecka eller två mellan varje strykning för att härda upp. Ljus skyndar på härdningen. På trären yta ska du först mätta med kallpressad linolja. Torka ytan ren, när den inte suger mera, och låt den härda en veckas tid eller två. Börja sen med järnmönjan.   Du kan måla bottenskyddsfärg, te.x. en mjuk kopparfärg, direkt på järnmönjan. Så järnmönjan fungerar som primer.  På hösten tryckspolar du botten och får av den lösa kopparfärgen. Låt resten sitta kvar. På våren kan du våtslipa försiktigt för att jämna ut om det behövs, och sen stryker du på ett skikt järnmönja ovan på resterna av kopparbottenfärgen. över 3-5 år bygger du nu upp en yta som innehåller både järnmönja och kopparpigment. Ett bra skydd mot angrepp på din träbåt.   

Järnmönja på järnköl
Järnmönja är ypperlig som rostskydd. Även en rostig gammal järnköl kan bli bra igen. Börja med att få bort all gammal rost. Sandblästra eller använd en vinkelslip med mjuka slipskivor. När du slipat kölen ren, så torka av den med kallpressad linolja, och slipa kölen igen i den våta oljan. Du kommer nu att få in linoljan i ytan. Torka sen av kölen väl med en trasa (som du ska lägga i vatten eller elda upp efteråt). Stryk på järnmönja, tre till fyra tunna skickt som vid behandling av träbotten. Nästa år kommer du att se enskilda rostfläckar. Behandla dom på samma sätt som du gjorde med hela kölen. Efter et par år kommer rosten att var nästan obefintlig.   

Recept på järnmönja 
Järnmönja blandas av pigmentet Hematit och kokt linolja. Det är mycket enkelt att göra det själv. I en del färdigblandad järnmönja är halten av kallpressad linolja för stor, och det går inte, när mönjan ska användas på en båtbotten. Blanda själv, då vet du, vad du får.   

1 kg Hematit
1 liter kokt linolja
0,3 dl torkmedel (Sikkativ de Haarlem) - torkmedlet är inte nödvändigt, men framskyndar härdningen. Du får absolut inte ha mera än 3% torkmedel, i så fall försämras färgen.   

Du blandar bäst i en gammal köksmaskin. Börja med ett par dl olja, tillsätt pigment medan maskinen rör långsamt runt, fortsätt hälla i pigment tills du har en tjock pasta. Blanda torkmedlet med resten av oljan, och tillsätt långsamt den blandade oljan medan maskinen rör. Låt sen maskinen köra en halvtimme eller två. Ju längre tid du rör, dess smidigare färg får du. Sen är färgen är klar.   Hematit är ett mycket tungt pigment. Så rör i färgen med en pinne medan du målar. Pigmentet sjunker ner på botten och behöver hela tiden blandas upp igen.

(Tips från Simon Hansen) 

Botten en vecka efter upptagningen. Renspolad, en hel del kopparfärg sitter kvar, man ser järnmönjan titta fram här och där i en mörkare kulör. På våren vattenslipas försiktigt för att få en slät yta, sen målas över med 1
strykning järnmönja, sen ny mjuk kopparfärg.

Här har ovansidan av däcksbalkarna målats med järnmönja innan däcket läggs.
Vid det här tillfället har mönjan blandats med zinkvitt - 50% hematit och 50% zinkvitt för att få zinkets giftverkan mot röta.

Hematit pigment, går att köpa i färgaffärer som säljer äkta färgpigment.

Den gamla järnkölen är behandlad med järnmönja i tre år och har nästan inga färgsläpp längre. Så här såg den ut en vecka efter upptagningen.

 

Upp

Målning av renskrapat trä under vattenlinjen.

Skrapa och slipa träet spackla sedan med förtjockad epoxi om det finns några allvarliga fel. Som spackelpulver kan du bra använda riktigt finsågspån, funkar lika bra som dyra originalpulver. Det är bäst att ha en botten utan spackel men i bland finns det inget val och då är epoxi en bra lösning. När detta jobb är klart är det dags att olja (se oljning).

Linoljeblandad blymönja är fortfarande det överlägset bästa att behandla en båtbotten med, men tänk på att mönjan är mycket giftig och man ska ha handskar och andningsskydd på sig när man arbetar med den. (se även metoden att använda järnmönja ovan). Blymönja är svår att köpa så man blir ofta tvungen att blanda den själv. Man tar 2 kg bly oxid (Pb3O4) och blandar det med en halv liter vatten. Blyoxiden ska röras ordentligt varje dag i en vecka. Detta gör man för att pigmentet ska svälla. 

Rör sedan ner en halv liter rå linolja och rör om då flyter vattnet upp och kan hällas av. Sedan kan mönjan spädas till lämplig konsistens beroende på vad man vill använda den till. Första lagret mönja ska strykas tunt så att träets ådring syns igenom färgen, efter en vecka lägger man på det andra tjockare lagret. Sedan blir man tvungen att vänta sex veckor på att mönjan ska torka och bli ordentligt hård. När den har härdat måste den vattenslipas för att primern ska få fäste. Man vattenslipar mönjan för att undvika att damm flyger omkring. Sedan mönjan är slipad och ordentligt tvättat lägger man på två lager primer låter torka, slipar och lägger på ett tredje lager innan man stryker bottenfärgen. Använd en primer som inte innehåller mer än 5% Xylen eftersom det löser linoljan. Många bottenfärger ska läggas högst 24 eller 48 timmar innan sjösättning - läs på burken. 

Upp

Bottenmålning med stenkolstjära

Stenkolstjära är suveränt vad gäller vidhäftning, rötskydd , slitstyrka osv. Som med alla tjäror är dock sporten att inte måla på sig ett för tjockt lager genom åren då tjäror som bekant ej går att slipa eller övermåla med annat än tjäror. Av samma orsaker slutar ett alltför okritiskt hydrolinstrykande med en ojämn yta. Det blir "skutstuk" helt enkelt. Sedan 15 år har jag därför tagit till följande knep efter att ha nått den tjocklek vilken jag anser vara lagom: På hösten direkt efter upptagninngen skrubbar jag botten med skurborste och sköljer med vatten varvid den fortfarande våta och något porösa ytan slipas jämn. Denna avverkning kan enligt mina egna studier helt balansera den uppbyggnad av skikttjockleken man får när man stryker på våren, ytan blir också betydligt slätare än annars. Anser man att detta är för jobbigt bör man oavsett sina ytfinhetskrav beakta att vare sig stenkolstjäran är utsatt för sol eller undervattensmiljö så försvinner bindemedlet från ytskiktet.Kvar på ytan blir en kolande svart yta av kimrök. Avlägsnar man inte denna så ökar kraven på kraftfull pensling resp spädning för att få stenkolstjäran att väta ytan. Stenkolstjära gå oftast ej att späda med nafta utan skall spädas med terpentin.Om trätjära först tillsätts en smula terpentin så blandar sig sedan trätjära med stenkolstjära. Tillsätter man lite rå linolja till denna "grogg" så tycker jag att den duger bra även under durk i allmogebåtar vilka är smorda med roslagsmahogny invändigt. Denna upptäckt gladde mig då jag renoverade min 3,5 tons skötbåt. Det hade nämligen känts trist att annars behöva ta till den grälla blymöjan på en båt som i övrigt så när som på vattenlinjen endast är smord och fernissad.
Vill man inför tex en renovering avlägsna stenkolstjäran så lossnar den galant om man skrapar på den vid minusgrader. Den lossnar då som ett findispersivt pulver, utan ögon och ansiktskydd blir dock arbetsglädjen en smula dämpad. Förövrigt så har ju varmluftspistolens intåg gjort det möjligt att hur fint som helst avlägsna tjäror när lagren blivit för tjocka.

 


Mina åsikter om stenkolstjära i kort form:
Stenkolstjära passar dels på lite smågistna båtar där ägaren ej anser sig ha resurser att byta bord utan vill ha något som fyller ut småsprickor och dyligt på ett sätt som ej är tveksamt ur rötsynpunkt (till skillnad från många gummimassor).
Den andra i mina ögon mer seriösa applikationen är på lite grövre bruksbåtar som under sin yrkesperiod i normala fall låg i hela vintern för att endast tas upp på våren, (här håller ofta stenkolstjäran kvar drevningen utan att man behöver becka denna). Med denna gränsdragning tycker jag att man ur båtvårdssynvinkel med gott samvete kan använda stenkolstjära utan att riskera klander från "experter". Ur miljösynvinkel har man kanhända ett sämre samvete. Stenkolstjära är giftigt på gott och ont, med dagens allt ogiftigare giftfärger tror jag att stenkolstjäran ej längre ligger så långt efter i antifoulinghänseende. Har på mina renoverade fiskebåtar alldrig varit med om fenomen som fuktsläpp eller röta på bottnar som varit bestrukna med stenkolstjära och beväxningen brukar inskränka sig till ett slem. Stenkolstjära skyddar även mot skeppsmask. En annan sak med stenkolstjära eller tjäror generellt är att de som tidigare nämts ej kan övermålas varför man måste tänka till om man vill ha en vattenlinje eller ej. Om vattenlinje önskas måste man alltså stryka ett mönjebälte under denna linje samt låta en bit mönja skilja vattenlinjen och tjäran åt ty tjäran diffunderar lätt in i tex vit alkydfärg som sedan gulnar vid gränsytan. (Samma fenomen som när underredsmassa av misstag hamnar på ljusa bilars lackade ytor.)
Sammanfattningsvis så tycker jag att stenkolstjära ej passar på mer sublima varelser som tex gamla fritidsbåtar då den erhållna ytan är alltför grov. Dock är det nog så att att stenkolstjäran gör ett bättre jobb än någon bottenfärg jag känner till i syfte att bevara strukturen. Konstigt vore väl annars då den moderna beteckningen är kresotoolja, Knappast något man vill se på ungarnas badbyxor kan jag tänka..

(Tips från Jörgen Karlsson) 

Upp

Fernissning av renskrapat trä

Efter att träet har skrapats, slipats, oljats och betsas måste man börja bygga upp lackskikten igen. Börja med att stryka en blandning av 50% fernissa och 50% lösningsmedel. Någon timma efteråt kan du lägga på nästa lager som du späder ca 30%. Dagen efter stryker du ett oförtunnat lager. Det går bra att lägga flera lager i början utan slipning om de läggs på så tätt att fernissan inte har hunnit genomhärda. Efter de inledande lagren får båten torka några dagar och slipas sedan fint mot fiber riktningen med ca 150 papper för att få bort träfibrer som har rest sig. Lägg på två lager oförtunnad lack med ca 24 timmars mellanrum, låt torka och slipa lätt. Lägg ett lager till, den late båtägaren (eller den i tidsnöd) kan sluta här och fortsätta året efter. Ytan blir långt ifrån perfekt men det är så tjocka lager att fernissan inte flagnar. Vill man att fernissan ska bli riktigt bra är det nu dags att slipa hårdare så att alla porer försvinner. 

Sedan lägger man två till lager och låter torka innan man återigen slipar så att alla porer försvinner innan slutstrykningen. Det mer ambitiösa alternativet ger nio lager. Inte ens den mängden lager ger en "perfekt" yta men den duger mer än väl tills man lägger några fler lager året efter och får riktigt djup glans i fernissan.

Upp

Betsning av renskrapat trä

För att få en jämn färg måste gamla bets och lack rester skrapas bort. Man brukar vara tvungen att slipa bort ca 0.5mm trä och detta gör att båtar där mahognyn skrapas ofta snabbt går "skrap döden" tillmötes och blir skrotade.

Det är enklast att betsa med en svamp invirad i en bit bomulls trasa. Stryk på betset så jämnt som möjligt, det går bra att gå efter och stryka ett andra lager om resultatet inte blev tillräckligt mörkt. Använd bara ljusäkta bets och provbetsa först på en träbit för att vara säker på att du tycker om färgen. Betsa mörkare än vad du tycker är lagom, båten kommer att blekas av solen och betsar du för ljust kommer båten snabbt att blekna.

 

Om båten är av honduras mahogny så får du den vackraste färgen genom att olja med rå linolja och vänta minst tre veckor. Då mörknar mahognyn av oljans oxidering och det blir en djup röd nyans som du kan betsa lite extra för att få tillräckligt mörk. Betsen kommer att ljusna med tiden och efter 5 till 10 år är båten ljus igen. 

Upp

Att lacka/måla fribord - målningen

Det finns olika sätt att lägga på färg och fernissa det är omöjligt att säga vad som är bäst, det är helt enkelt en smaksak. Friborden kan man måla med pensel av god kvalitet, planstryka eller rolla, ofta använder man en kombination av dessa metoder. Fribord som rollas bör "slätas till" med planstrykare eller pensel (en skumgummipensel är också ett uppskattat verktyg här) . Det går lättare om man är två när man målar då kan en hålla tråget med färg och titta efter om det blir rinningar eller "fridagrar" medan den andre målar. Generellt kan man säga att tunnare lager är bättre, det är mycket mindre risk att misslyckas om man lägger ett så tunt lager som möjligt. Stryk bara i träets fiber riktning även om färgen flyter ut syns penseldragen lite och det blir snyggare om alla penseldrag går åt ett håll.

När man målar ska man börja vid lunch när daggen är borta och temperaturen är jämn och inte senare än att färgen har hunnit torka innan kvällsfukten kommer. Målningen blir bäst om det är mer än 10 grader varmt men fernissa kan man lägga på även när det är minusgrader.Man ska absolut inte måla eller fernissa vid temperaturer nära noll. När temperaturen sjunker under noll kondenseras fukten skrovet och målningen/fernissan förstörs. Beroende på temperatur ska färg och fernissa spädas till "lämplig tjocklek". 

.

Börjar man fernissa vid 11 tiden på förmiddagen och slutar vid 13 tiden ökar temperaturen och fernissan ska vara mindre och mindre spädd för att den inte ska rinna Det bästa brukar vara att ha en burk att hälla över fernissan i så man kan späda mindre mängder fernissa, det är aldrig bra att doppa penseln i burken eftersom det helt säkert kommer skräp från penseln ner i burken som då blir förstörd. Fernissa ska aldrig röras det enda som händer är att skräp virvlar upp och följer med till "ferniss burken". Använd dyra runda penslar av så hög kvalitet som möjligt, penslar håller många år och en bra pensel suger upp mer fernissa så man kan fernissa större ytor innan man måste doppa penseln igen. En bra pensel suger upp fernissa så du behöver bara doppa de nedersta 1-2 cm i burken.

Upp

Tejpning

Tejpa vattenlinje och skarndäck, det finns bra tejp att köpa som är blank och har en skarp kant. "Maskerings tape" ger inte lika skarpa kanter. När man ska tejpa långt och rakt blir det bättre om man fäster tejpen i ena änden och sträcker tejpen och lägger på den i 2 - 2.5 m längder. Om man t.ex. ska tejpa vattenlinjen på styrbords sida fäster man upp tejpen i fören, drar ut 1.5-2 m tejp sträcker den och trycker dit den i den bortre änden. Sedan tittar man om det är rakt, är den det drar man ut några meter till och trycker dit tejpen i änden. 

När man har kommit fram till aktern sitter tejpen fast på några punkter och det är lätt att korrigera om det blev lite snett. När man är nöjd och tejpen är rak trycker man fast den sidan av tejpen man ska måla mot. Den andra sidan lämnar man så lös som möjligt. Efter målningen ska tejpen tas bort efter ca en halvtimme. Väntar man för länge riskerar man att färgen under följer med. Väntar man flera dagar kan man bli tvungen att skrapa bort tejpen. När man river bort tejp är det bäst att dra i en så skarp vinkel som möjligt, tejpen ska vara nästan "dubbelvikt" på så sätt är det mindre risk att färgen under släpper.

Upp

Målning på skovets insida

Behandlingen av båtens insida beror på vilken behandling man har på utsidan. Limmade skrov oljas med rå linolja och stryks med ett tunt lager fernissa för att bibehålla en låg fuktighet. Båtar som inte är limmade mår bäst av att oljas med rå linolja vart annat eller vart tredje år. Under durkarna bör man lägga ett lager blymönja och sedan ett tunt lager skyddsfärg eftersom mönjan är giftig. Att man målar under durkarna beror på att det är lättare att hålla rent när det är målat. Kölsvinet ska bara bättras när det flagar, tjocka lager är inte bra för båten.

 

Har båten plywood däck blir det lätt att underhålla om det målas med två komponent färg på undersidan, det ger en blank yta som är lätt att torka ren. 

Upp

En eller två komponents lack?

Två komponents lack är utmärkt på plywood däck och fungerar någorlunda på nåtlimmade mahogny fribord. Eftersom två komponent lack år hårdare så kan den inte röra sig och fungerar dåligt på t.ex. furu och ek och går inte alls att använda på nåtade däck. På alla ställen som ska fernissas är traditionell enkomponents lack bättre. Tro inte på färgförsäljare som säger att ruff och sittbrunn blir fantastiskt fina med tvåkomponents fernissa de har antagligen aldrig provat utan bara läst en broschyr.

 

Upp

Vad tätar man med under beslag på en nyrenoverad båt...?

Om passformen mellan ytorna är god är det ur rötsynpunkt bästa att använda blymönjekitt: Rör ihop 1 liter mönjepulver (ca 1.9 kg) med 3 dl rå linolja. Denna blandning skall utföras grannlaga, använd gärna den billiga typen av färgomrörare till borrmaskin som Clas Olsson kränger för 14 kr. Smält sedan 1 liter fårtalg och häll ned detta i blandningen och rör tills den stannar.
Kittet har en konsistens som smör. Vanligaste användningsområdet är som rötsskydd/tätning mellan bord och huggna träspant samt mellan laskbrickor och bord. Tycker att du endast skall använda denna blandning mellan kontruktionselement där du verkligen ser en rötrisk, ytor med mönjekitt emellan kan trots galopperande röta i kringstrukturen klara sig en mansålder. Under beslag som skall lossas lite oftare och där blymönjekittets pigmentering är ett problem (tex vid fernissade ytor) kan man smälta lite av tjärblandningen Ettan och pensla på och sedan jämna ut detta till en plan bädd med en spackel. Värms spackeln så fastnar ej den rätt trådiga Ettan på bladet. Vill man ha en mindre fast form på Ettan kan man smälta lite av denna och tillsätt lite trätjära och sedan prova om den svalnade blandningen är tillfyllest. Denna blandning är perfekt bakom tex en relingslist av metall enär man erhåller tätning och fungicid effekt i ett. Viktigt är här att efterdra listen efter en stund då den till en början flyter på bädden som långsamt pressas ut resp in i ev håligheter. Att limma en sådan list med Sika skall nog endast tillgripas när ytorna har dålig passform då en demontering av en sådan Sikalimmad list torde bli tålamodsprövande. Dock har gummiblandningar fördelen att ej rinna vid höga temperaturer. Att ta bort Ettan resp blymönjekitt sker enklast genom att sickla bort det grövsta en kall dag och sedan efter att ha värmt med värmepistol torka bort resten med en terpentintrasa. 

Men beslag som som halkipar, ventilramar och annat tar du väl bort innan du slipar och fernissar på vintern? Ty om du gör på det viset behöver du knappast använda någon av de "giftguckor" jag beskrivit ovan. Får du härvid problem med dåliga gängor i träet så känner du säkert till att detta lätt åtgärdas med förtjockad epoxy.

Stävhylsor till propelleraxlar brukar man omvira med tjärdrev som sedan väts med mönja innan man driver in hylsan. Om passformen är dålig i akterstäven smälter man trätjärbeck och häller in detta i mycket hett tillstånd varefter det stelnar på plats och gjuter fast hylsan.
Ett annat bra gift för undervattensdelar är stenkolstjära vilken man i analogi med metodiken ovan kan blanda med smält Ettan. Stenkolstjära kallas i träbranschen för kreosotolja och är näst ACC-medlen världens bästa träskyddsmedel. Du känner säkert igen doften från träslipers och telefonstolpar. Genom att blanda stenkolstjära i smält Ettan är jag övertygad om att resultatet ej torde stå blymönjekittet långt efter vad gäller den fungicida effekten.
Avslutningsvis tycker jag som de flesta andra att man skall vara försiktig med toxiska preparat. Bakom alla metallbeslag bildas dock kondens vilket motiverar åtminstone Ettan om beslagen ej lossas årligen enligt min uppfattning. Beslag av brons samt mässing är mindre lömska än dito av rostfritt tack vare kopparens närvaro i de förstnämnda legeringarna

(Tips från Jörgen Karlsson)

 

Upp

När lacken har släppt fläckvis

När färg och fernissa släpper beror det på att fukt har trängt in i träet eller på att oljan "kokar" och kommer upp ur träet. Skrapa upp fläcken med en vass skrapa, en riktigt väl vässad skrapa av typen "parkett sickel" är oftast bäst. Eventuellt kan man behöva värma med en varmluftspistol för att göra fläcken lite större, ca 2-3 cm mer än det som har släppt kan var lagom. När man värmer bort färg med varmluftspistol värmer man tills färgen bubblar sig, värmer man mer riskerar man brända svarta fläckar i träet. Låt nu din renskrapade fläck torka till efter nyår. Lägg ner lite tid på att lista ut hur vattnet kom i i träet. Antagligen har du en lask, ett beslag eller en list där vattnet kan komma in. Detta måste åtgärdas annars kommer färgen att släppa varje år. 

I början av Januari är det dags att slipa din fläck med 40-60 slippapper för att få bort skarven mellan färgen och träet. OBS det är inte träet som ska slipas utan färgkanten. Slipa sedan med 150 papper för att få träet slätt. När fläcken och kanterna ser släta ut kan du börja impregnera den. (se Oljning och impregnering)

Om det är oljan som har kommit upp ur träet beror det troligen på att dun inte har hunnit torka ordentligt innan ytbehandling. Gör rent, torka ordentligt med T-röd, låt torka och ytbehandla.

 

Upp

Att bättra skadad nåtning

Med de flesta nåtmassor brukar det gå bra att stämma ur den dåliga nåten en bit från skadan med ett vasst stämjärn . Det "dike" du härvid skapar skall utformas så att två långa ramper med flack lutning (1:4 minst) bildas ned mot botten på var sin sida om skadan. Sedan penslar du primer på botten, ramperna och sidorna av ditt "dike" samt applicerar bottentejp på den del av "diket" där du nått fullt djup och botten utgörs av trästrukturen. På detta vis får du stor anliggningsyta mot den gamla nåten och maximerar alltså förutsättningarna för att din lagning vulkar ihop med den gamla nåtmassan. Tejpen är till för att förhindra att massan fäster mot botten av fogen. Om tejp ej användes så korresponderar den färdiga nåten på dragspänningar från sidorna på ett sätt som liknar en dragbelastad gummisnodd vilkens ena långsida fastlimmats i underlaget.

 

Det som kan hända är med andra ord att nåten framledes lossnar igen från endera sidan pga utebliven töjning. Försök använd samma typ av nåtmassa som den befintliga.
Klipp spetsen på din nåtmassetub så att innerdiametern överstiger nåtens bredd och håll spetsen vinkelrätt mot nåten. Tryck i så mycket nåtmassa att det väller ut både före och efter spetsen ty då fyller du garanterat fogen utan risk för kaviteter. Om du doserat rätt skall det bakom spetsen bildas en "bulle" av nåtmassa liknande en svetssträng. Försök ej kladda bort denna sträng utan skär rent med ett vasst och brett stämjärn när massan har härdat ut. Det snyggast snittet får du då nämligen om du tar tag i den losskurna överskottsträngen bakom stämjärnet och håller denna sträckt snett uppåt samtidigt som du skär. Med rätt känsla får du då ett snitt som är så rent och fritt från veck att du endast behöver slipa minimalt för att få till den slutliga putsen. Slipa då längs nåten och ej tvärs.

(Tips från Jörgen Karlsson) 

Upp

Sjösättning

Då detta är en frekvent återkommande fråga vill jag komma med mina åsikter och förslag och det är upp till var och en att tolka och följa det råd och tips som nu följer.

Efter att vårrustningen nu är klar kommer det som många träbåtsägare fasar över SJÖSÄTTNING ett skrämmande men ett ord man länge sett fram emot att få säga på "riktigt". Det finns en del förebyggande åtgärder att göra innan den stora dagen.

Fyll alla stora sprickor med någon tätnings produkt, det finns en uppsjö tätningsmedel för träbåtar själv föredrar jag "Ettan" men (VIKTIGT) gemensamt för alla tätnings material till trä är att de inte härdar och blir hårt. Sprickor under 3mm tätar jag sällan, de går i regel helt ihop själv om man följer dessa råd.

Efter att nu ha tätat med tex Ettan klär jag insidan av skrovet med trasmattor eller annat lite tjockare tyg dock ej synteter då dessa torkar för fort, klä upp till vattenlinjen och blöt trasorna med jämna mellanrum, det kan gott stå lite vatten i kölsvinet som trasorna kan suga i men ett VARNINGENS finger höjs, inte mer än 10-20 cm beroende på skrovtyp och se till att trasorna inte kläms fast i stora sprickor. Denna åtgärd startar du 1-2 veckor före sjösättningen

Den STORA dagen.

Jag brukar  försöka sjösätta som siste man för dagen och kan på så sätt hänga kvar i stropparna över natten om nu fast hamnkran finns.

Jag har nu tejpat de sprickor med bred maskerings tejp som inte gått igen helt, i maskeringstejpen har jag knutit tex fiske lina upp till relingen för att på så sätt fiska upp tejpen efter att den lossnat så slipper det se skräpigt ut.

Jag har nu även sett till att ha goda pumpresurser som är provade dagen innan samt ett fulladdat batteri, själv har jag båtens egen pump med nivåvakt samt en rejäl 220 volts pump som backup. De flesta brandkårer har sådana för uthyrning för någon hundring per dygn, tro mig det kan vara en klok invenstering. Jag har fäst en lång tamp i för och akter för att kunna styra båten när den hänger i kranen jag har även fendrat av den sida som ligger mot kaj men de ligger fortfarande kvar på däck färdiga att sparka i. 

Nu hänger båten i kranen och många båt ägare springer runt med en 10mm moddlare och fyller i bottenfärg där de ej kommit åt tidigare, Köp en roller så går det på ett par minuter, tidsschemat på en sjösättningsdag är tajt. Jag har efter att båten hänger bra i stropparna märkt var stropparna är för att underlätta och undvika skador vid nästa landsättning.

Nu doppar kölen i vattnet och deplacementet börjar tränga undan vatten men till din stora besvikelse inte allt, för en del av de vatten du vill ha runtom båten börjar tränga in men lugn de flesta båta behöver endast några timmar för att vatten flödet reduceras märkbart och efter ett dygn brukar båtens egen pump hålla undan med pauser mellan pumpningarna.  Nu flyter hon på egen köl och du vill ha henne till din båtplats, jag skulle säga att det finns bara ETT sätt att göra det och det genom bogsering, motorn bör ej under några omständigheter startas under första veckan i sjön pga att träet inte svällt upp och därmed har du "lösa" nitar, motorbultar mm och träet har inte hunnit "sätta" sig än, ju längre du kan vänta desto bättre, personligen väntar jag två veckor och de första turerna är små turer. De första ggr du ger dig till sjöss kommer hon läcka mer igen ett tag.

Nu har båten legat i en månad men det är fortfarande en irriterande läcka i t ex förstäven och här går meningarna isär gällande tätningsmetod, det finns väl tre alternativ 
1. lyfta båten och täta med t ex ettan utifrån 
2. försöka täta inifrån med t ex ettan vilket kan vara svårt eftersom vattnet pressar på utifrån. 
3. myra med sågspån, en metod jag använt ett flertal ggr nu säger en del av expertisen att man tillför obehandlat trä som kan medföra röta men jag är av uppfattning, de partiklar som trycks med in av vattnet så som alger mm är organiska och som också ger upphov till röta och dessutom vid nästa års oljning kommer även det träet bli behandlat men det får var och en bedöma själv. Myrning går till på följande sätt, man införskaffar sig ett par nävar sågspån av skiftande storlek tar en håv och lägger en näve spånor i den och för ner den till området vid läckan och ruskar om, träffar du rätt blir det resultat nästan omgående. Upprepa med ett par dagars mellanrum tills läckan upphör

Lycka till/Pelle Axelsson  

Upp

Självläns till träbåt.

lans.jpg (28364 bytes)

 

En mycket bra sak som fanns på många träbåtar förr är fortfarande en lysande idè, och det är självsugande läns. Den satt orginal på en båt jag hade för längesen, och alla båtar därefter har jag begåvat med en dylik tingest. Rätt konstruerad funkar den alltid, drar ingen ström och kräver ingen service annat än rengöring då och då. Jag har gjort en skiss som hjälp för dig som vill göra en till båten. Jag använde en befintlig genomföring som är 1" grov, då suger den vatten från ca: 6-9 knop. sen kan man dra en slang till lägsta punkten i kölsvinet. Jag har sett andra varianter monterat på snipor, med "ejektorrör" och då suger den  vid lägre farter, men bromsar kanske en snabb båt. VARNING! Se och läs Pos 3 nedan
Pos 1:  Vatten från båten sugs in i slangen
Pos 2:  Vatten åker ut ur båten
Pos 3: VIKTIGT! borra 2 mm lufthål för att undvika baksug (hävertverkan) vid sjögång eller backning
Pos 4: Olika varianter på bottendelen. Snedkapat rör går bra. eller bakvändkupad vattenintags variant (bilden visar bla. en orginal Chris-Craft) Denna bild gäller båtar som går lite fortare än en snipa, men principen gäller alla båtar.

Tips från Bo Zolland 

Upp

Torrsättning

En viktig bit i båtsägandet såväl plast som trä.

Se till att ha ett jämt och bra underlag där du pallar upp båten och att du har ett stort antal avlastnings punkter under kölen så hon inte får kattrygg under vintern. Tänk också på att hon kommer sjunka ner i under laget så ha inte bockarna för tajt mot skrovet. Kontrollera regelbundet bockar och uppallning under hela torrsättnings perioden. Viktigt är att man torrsätter i så god tid att träet hinner torka ur så att det ej blir frostsprängning och att motorn blir dränerad på vatten. Det är inte fel att köra igenom sötvatten innan man dränerar. En sak som ofta glöms bort är bränslefiltret. Det brukar stå vatten även där. En god ide är att byta filter och oljor på maskin redan på hösten. 

Dra gärna runt maskin för hand då och då. Tänk även på toaletter, vattenlås mm. Töm båten på allt och se till att den är väl ventilerad under presenningen, öppna lådor, lyft durkar mm. Ett par torrbollar är en god investering och brukar kunna köpas på välsorterade varuhus eller på marknader.

Det finns mycket arbete man kan göra under vintern så som slipning oljning mm om man bygger ett båt hus av presenning men det tänker jag inte beröra här.

Lycka till/Pelle Axelsson

 

Upp

Presenningstips

Alla har väl haft problem med täckning av båten någon gång.
Här är mitt tips för att behålla täckningen hel :
Jag har provat att fästa presenningen med rep, gummistroppar, mm, men när det stormar har det antingen blåst sönder eller lossnat. Men nu har Jag har hängt 1,5 liters petflaskor fyllda till ca 75 % med vatten (så att de inte fryser sönder) i öglorna på sidan av presenningen, på det sättet är det inte stumt, och då blåser inte presenningen sönder. Det har fungerat perfekt i tre år nu.

Mats Hemmingsson


Kompletterande bild och tips från Måns Hagberg 

Byggde båthus förra vintern i stället för däcksställningen som följde med båten. Det blev väldigt mycket bättre både för båten och för mig. Presenningarna hålls fast på samma sätt. Visst slitage där repen skaver vid takfoten, funkar i övrigt bra. Är f ö nöjd med att ha vita presenningar. Det blir ljust och fint att jobba. Inneklimatet har också varit bra. Där kan den reglerbara ventilationen göra sitt. Köpte begagnad vindskyddsväv för en femtiolapp på firma som hyr ut byggnadsställningar.
Måns Hagberg 


Upp

Slutet kylsystem

Det kanske finns ett intresse av att visa en enkel skiss hur man gör ett slutet kylsystem....

Vänliga Hälsningar
Rolf Westerlund

Upp

Båthus

Ritning på båthus i storlek 9 * 4 m

Dannes_båthus_9x4_m.pdf (524 kb)

Ritning på båthus i storlek 8,6 * 3,6 m

Dannes_båthus_8,6x3,6_m.pdf (562 kb)

Filen är av typ .pdf, alltså behövs en Acrobat Reader på din dator.

Ladda hem den här

Insänt av Daniel Lundström 

Upp

Hur mycket jobb är det med träbåt, egentligen?  

Alla av oss som redan har träbåt har upprepade gånger fått frågan :
Är det inte mycket jobb med allt skrapandet?  

Magnus som själv kallade sig "Träbåtsnybörjaren" inledde en intressant diskussion i början av augusti 2002 med den relevanta frågan "Hur mycket jobb är det med träbåt, egentligen?"
Han fick 20 svar. I dessa finns en stor del av sanningen om vilket arbete träbåtsägande kan kräva. 

Här är en sammanställning av en del av dem. 

- - -   

Många påpekade det kanske självklara; det beror på i vilket skick båten är när man köper den; Henrik Uddemar menade t ex att en välskött träbåt håller i hundra år. Grundläggande är att ta upp båten i god tid innan frosten, täcka den ordentligt när den är uppställd och behandla allt bart trä med linolja och fernissa. Då håller en träbåt lika bra som en plastbåt. Sköter man inte detta går båten "ner sig" på bara ett par säsonger.   

Bobby Cyrus och undertecknad menade att en träbåt i bra skick inte tar mycket längre tid att vårrusta än en plastbåt. En sådan måste tvättas, poleras, vaxas och bottenmålas varje år. En träbåt i mindre bra skick kräver - på grund av sin ålder - många gånger renoveringsjobb. Detta får inte blandas ihop med det underhåll som en träbåt i bra skick kräver.

Mats P - med erfarenhet av trettio års vårrustningar - redogjorde utförligt för sitt båtjobb på följande sätt:
På hösten efter upptagningen brukar jag kolla om någon färg är lös. Sådan tar jag bort den för att fukten ska kunna vädra ut. Det tar en halv söndag. Under vintern tittar jag till täckningen då och då. I april - tre veckor före sjösättningen - går jag ner till varvet. Där håller redan plastbåtsägarna på med böldpestbehandling och annat trevligt som doftar  aceton. Min Ö6:a i mahogny står där och väntar på mig. Botten ser fin ut men jag skrapar bort några flagor vid bordändar och där dödträt ansluter till järnkölen. De impregneras med linolja och primas. Det kanske tar sammanlagt fyra timmar. Sen slipar jag friborden, det tar en dag. De bara ytor som jag skrapade på hösten får några omgångar intertox och rå linolja och sen så många lager fernissa jag hinner med - tre i alla fall. Sen tar det en dag att fernissa friborden. Däcket får en omgång interdeck, en halv dag. Det jobbigaste är överbyggnad och luckor, det är så mycket småplock, men jag slipar och lackar nästan allt i alla fall varje år. Vissa ytor kanske bara vartannat år om jag ska vara ärlig. Inuti oljas friborden, under durkarna har jag hittills bara behövt tvätta rent. Några dagar innan sjösättningen kollar jag om det blivit några upptorkade nåt, i så fall målar jag i med tunnaste varianten av Farm. Sen bottenmålar jag, vilket tar en kväll. Sen är det bara att slänga i skönheten, som flyter som en kork, trots sina 70 år.   

Totalt

-         en helg på hösten, 

-         tre helger på våren

-         plus kanske fem kvällar 

-         samt de dagar som går åt för sjösättning, upptagning, riggning och arbetsplikt på klubben.  

Sen brukar vi ha 20-30 seglingsdagar, betydligt mer tid än jobbet alltså!   

Ulf T Ulriksen menade att han tillsammans med hustrun lägger ner 7-10 dagar varje år på vanligt underhåll. Han fortsatte "Jeg vil påstå at vi ikke bruker mer tid på våre båter enn en gjennomsnitts plastbåteier."   

Anneli tyckte: allt jobb med båten är kul utom att skrapa bottenfärg! Problemet är att få tiden att räcka till. Att hålla en snipa i bruksskick kräver kanske 80 tim arbete per år.

Också "Kapten Bölja" berörde nöjet med träbåtsarbetet och menade att det krävs en hel pill med träbåt, men det är det som är tjusningen. Efter ett antal trevliga stunder till havs har man hittat en del man vill fixa till. Då är det kul att träffa de andra trägubbarna på varvet och utbyta erfarenheter och tips. Att ha träbåt formas till en livsstil.   

Micke bidrog med följande: Räkna med jobb varje helg lördag/söndag 5-6 veckor före sjösättning. Dock går mycket tid bort till att små prata med andra träbåts ägare. Det är vid dessa tillfällen som det är gött att vara träbåtsägare. När man sedan kommer ut på sjön är det ännu goare att ha träbåt. 

Ambitionsnivån berördes av Göran Järbin på följande sätt; ofta lägger man ner mer arbete än man tänkt bara för att det är kul och blir ett vackert resultat. För att inte tröttna själv eller trötta ut ev. sambo/fru ska man inte starta för stora arbeten första åren.   

Avslutningsvis några tänkvärda ord av Ulf T Ulriksen, som var han än kommer får höra att den 51 år gamla båten är den vackraste av de i hamnen: "Tror dere at noen vil si det samme om en 50 år gammel plastbåt i år 2050?"   

- - -  

Sammanställt av Per-Olof Persson 

Upp

Albin och Solex

Jag har hittat genomskärningsritningar och beskrivningar på Solex-förgasare och Albin O21-motor.
Webbesökare har haft frågor om dessa prylar som kanske går att finna i detta materialet. 
Materialet kommer från läroboken "Motorlära" för tekniskt gymnasie på 60-talet.

Hälsningar
Mats Finnson

solex-forgasare.pdf
albin-O21.pdf 

Upp

Tillverkning av trämast

Hej,
Jag är inte expert på massiva trämaster men har skött två större ett par år och i år har jag tillverkat min första egna....

-mastämne-
starta med att ordna en två-tre granar med lite större dimensioner än önskat slutresultat..
Kolla mastämne så det är så rakt det går och saknar strukturella skador...
Helst skall materialet torka långsamt och plant men det finns andra som tycker att detta går att strunta i..
tips, det är inte ovanligt att ämne av din nämnda dimension har fällts och ligger i timmerhög någonstans eller kvar i skogen...
(mao då är den redan torkad till viss del och eftersom det ibland regnar så kan det har varit lagom långsamt ..)
Om du fäller själv och din färdiga mast sas får torka efter slutförande så kan den nog spricka lite men frågan är om detta påverkar styrka nämnvärt (?)
Du kan väl torka 2-3 extra mastämne över vinterns och göra en första mast otorkat så får du se .... det är ganska snabbt gjort.

- verktyg -
köp dig en billig elhyvel och hyvla till önskade mått. 200-300kr hittar du en med 2 års garanti så superkvalite verkar inte löna sig om det är en mast du skall göra...

- Hyvling -
Börja med att hyvla en 4-kanting
Det är inte nödvändigt att du gör en helt fyrkantig "regel" utan behåll så mycket ytved som möjligt då granars ytved är mycket seg vilket är lämpligt för master (de böjer ju sig..)
Om du hyvlar ner till kärnved så är denna mindre bra för en mast av gran då den blir för hård ock knäcks lättare...
Ett alternativ sägs vara tall och det finns sannolikt fler lämpliga träslag..en del träslag skall du nå kärnved i slutresultat för bästa "mast" men ej gran..

hyvla därefter till en åttakantig bit
, därefter 16-kantig...
Med de mått du nämner så är du mkt nära en rund mast i det läget...., har du behov av ngt större kan en 32-kanting bli aktuellt. men det kallar jag finputsning.... (nedan)

min egna nytillverkade toppmast fick jag rund efter 16-kanting och lite slipning, finputs mha hyvel.....och notera det var först vid 16-kant hyvlingen som det sista av yttersta veden hyvlades bort vilket under hyvlingen ger bra linjer att se så resultatet blir rakt och ej skruvar sig...

- ytbehandling -
Behandla direkt med förnissa och rötskydd (själv blandar jag)
första strykning får torka 3-veckor...
Tvärsnitt i mastfot målade jag med zinkvitt som fick dra... masttopp fick översta 30cm zinkvitt....
Om du startar med icke torkat mastämne så kan naturligtvis traditionellt bad i rålinolja ev. förhindra för snabb torkning med efterföljande sprickor men med linoljning blir masten i sig mindre böjlig och kan lättare gå av då... Jag har själv aldrig linoljat någon av mina master...

- beslag -
Därefter återstår att motera ev. beslag som du kan låta tillverka alt köpa på toplicht online shop http://www.toplicht.de/
Alternativ tar du hål eller gör ögle-stöd i masttopp som dina vant med ögla låser mot (kika på närmsta skuta... )
Lycka till

Niclas Klintheim 

Upp


© Träbåtsakuten, Solsystemet Web
Pelle Nordström, Luleå